Vägen mot IronMan

"Han älskar potatis"

2009-03-05T09:20:00.000-08:00

Om 20 dagar ska jag upp till Stockholm för att göra en extramönstring för Kustjägare. På schemat står en massa fystester varav en jag har varit lite orolig över om jag ska klara, nämligen 40 st armhävningar. Det låter kankse inte så mycket, men har tidigare bara klarat 30 st på skakande armar. Men så idag fick jag ett infall när jag väntade på att potatisen skulle koka klart och la mig ner och pressade ut 40 st armhävningar. Jag var först lite förvårnad över mitt lyckade resultat eftersom jag inte gjort en armhävning på mycket länge. Men kom sedan att tänka på att jag under denna vintern har börjat med simning och att det möjligen kan ha något med det att göra.
Hur som helst är jag mycket nöjd över mig själv nu trots att det jag gjort inte är något särskilt speciellt.

Förövrigt har jag blivit riktit bra på att skola potatis, men det har nog inget med simningen att göra.

Solen existerar fortfarande!

2009-02-28T13:28:00.000-08:00

Underbart väder har det varit idag, knallblå himmel och runt noll gradigt. Jag tog därför med kameran ut på dagens löprunda. Tog det lungt hela vägen och stannade då och då för att fångade det vackra vinterladskapet med kameran. Trots det beskedliga tempot kändes det tungt att springa idag och pulsen skenade lätt upp mot 170. Skönt att kunna stanna till och pusta ut då och då med ursäkten att ta kort.

Imorgon blir det en lite cykelrunda om vädret tillåter. Hoppas på att benen känns piggare än idag då, men kameran kommer med för säkerhet skull.

Första cykelrundan 09

2009-02-21T12:18:00.000-08:00

Jag fortfarande pigg

Oscar och en underbart vacker vinterväg

Jag sitter nu och tittar på melodifestivalen och känner mig riktigt nöjd med mig själv. Idag har jag nämligen plockat fram min mountainbike-cykel som legat i vinter ide i flera månader, för att ut och cykla distans med Oscar. Vi planerade inte någon speciel runda utan vi lät känsla och vägskyltar välja rundan, men i och med att vi båda inte cyklat ute på ett tag tyckte vi att 3h ändå skulle vara ribban på tiden. Något som vi dock inte tänkte på vara att det är väldigt svårt att bestämma hur lång tid en runda ska ta om man inte vet vart man ska cykla. Efter ca 3h, då i alla fall mina ben kännde att det skulle varit lagom att vara hem, svänger vi av en snöig grusväg mitt i Svenljunga. Vi stannade till och konstaterade att det inte fanns mycket mer att göra än att ta den sista biten av energikakan och cykla vidare. De sista 5km fanns det inte en gnutta energi kavar i kroppen, allt vatten i vattenflaskorna hade frusit till is, benen började krampa och jag grät nästan utav smärta. Efter 4 tim och 10 min i kylan var jag äntligen hemma och trillade ner på golvet i köket utav utmattning. Efter ytterligare 30 min klarade jag även av att sitta upp och kunde då få i mig lite välbehövlig spagettisoppa, en banan och ett gals vatten. Efter ha duschat och ätit middag kände jag mig betydligt piggare och tankarna om distanslöpning på kranssmosen med SOK imorgon började nästan kännas lockande...men om det blir av får benen och kroppen avgöra imorgon bitti.

Förövrigt har det inte varit en enda bra låt i melodifestivalen än. Hoppas på bättre starfält nästa vecka.

Frågor om mig själv som löpare

2009-02-20T12:02:00.000-08:00

Jag fick ett kedjebrev från en vänn på min träningsdagbok på internet (http://www.funbeat.se/) där man skulle svara på lite frågor om vilken typ av löpera man själv är. Jag hade inget vettigt för mig så ängnade några minuter år att svara på frågorna och här är svaren...

1.Vilken typ av löpare är du?
Svar: Den som helst springer efter att ha simmat och cyklat.

2. Hur länge har du löpt?
Svar: Ganska exakt i ett år då jag gick med i SOK Knallen.

3. Hur mycket löper du per vecka?
Svar: 2-3 pass, 2-3 mil i veckan.

4. Vilket är ditt "feelgood" tempo?
Svar: Oavsett tempo är det jobbigt, så jag trivs bäst under snabbdistanspassen vid ca 4:30 tempo.

5. Vid vilken ålder började du springa?
Svar: Har alltid rört på mig mer eller mindre i form utav pingis, tennis och fotboll i unga år och sedan 3 år tillbaka även landsvägscykling. Men just löpning började jag med som sagt för ett årsedan då jag var 17 år och gick i 2:an på gymnasiet.

6. Vilka andra sporter utövar du regelbundet?
Svar: I hela mitt liv har jag spelat tennis, men nu är det bara triathlon som gäller, alltså simning, cykling och löpning.

7. Vad måste du ha med dig på ett pass?
Svar: Utöver självklara grejer som kläder och ett par bra skor vill jag ha en klocka med tiden, gärna med puls också.

8. Varför springer du?
Svar: Jag började springa för att det inte skulle vara så jobbigt när man hade löpptest i skolan. Nu har jag tränat löpning i ett år och tycker fortfarande att det är jobbigt, men å andra sidan så går det mycket fortare nu. Jag antar därför att jag springer för att göra bättre resultat. Givet vis tycker jag att det är fruktansvärt roligt också!

9. Har du någon gång ljugit för att få springa? Hur löd lögnen?
Svar: Ne det kan jag inte säga att jag har gjort. Möjligt har jag ljugt för mig själv många gånger, då iform utan något i den här stilen "ut och spring nu det där hinner du med senare".

10. Hur ofta köper du skor?
Svar: Jag har inte sprungit under tillräckligt lång tid för att kunna svara bra på den frågan. Men jag har nu två olika skor som jag springer i, så det blir väl minst ett par skor/år. .

11. Hur ofta köper du annan löprelaterad utrustning?
Svar: Som förra frågan ungefär något plagg/år. Inte mycket i alla fall.

12. Var/hur handlar du utrustningen?
Svar: Diverse sportbutiker, endel kläder genom SOK Knallen och skorna är givetvis från Fotriktigt i Borås.

13. När föredrar du att springa?
Svar: Blå himmer och sol i ca 23-25 C är underbart. Annars är varma sommarnätter/mornar väldigt behagliga och även i sommarregn. Egentligt i alla sortersväder så länge man kan har shorts och t-shirt.

14. Hur ofta tävlar du?
Svar: Från någon gång runt Aprill till och med September ett par ggr i månaden eller mer. Rena löpartävlingar är i och försig inte lika ofta.

15. Vilka distanser?
Svar: 5-21km.

16. Vilken är favoritdistansen?
Svar: Jag gör bäst tider på de kortare distanserna. Förra året orkade jag hålla uppe farten i 5km nu klarar jag 10 km innan tempot börjar sacka. Det är dock de längre distanserna jag siktar emot.

17. Har du ett mantra som du rabblar i huvudet?
Svar: Det varierar väldigt mycket! Men bla olika filosofiska tankar, känslor utav eufori, ett evigt innre trallande utav korta låtsnuttar (kan oftast bara en mening i en låt och den brukar gå på repeat) och ibalnd är det bar total tomhet.

18. Vilken typ av vätska dricker du?
Svar: Vatten!

19. Springer du helst i grupp eller ensam?
Svar: Jag trivs mycket bra att springa i en stor trevlig social grupp med mycket "bra jobbat" kommentarer. Allt blir ju så mycket lättare? Men jag trivs ändå bra att springa i min ensamhet då jag kan sätta av tid för mina olika mantran.

20. Hur återställer du dig efter ett långpass?
Svar: Vatten-banan-dusch-analys utav olika kvalité och inskrivning utav passet på funbeta-MAT.

21. Vilken snabbhetsträning föredrar du?
Svar: Diverse intervaller och fartlekar med SOK Knallen på Tisdagar. Överlägset det roligaste passet under veckorna. Picken över i:et är när det står 1 km intervaller på schemat.

22. Vart blir du oftast skadad?
Svar: Känner nästan alltid något någonstans, men det försvinner lika fort som det dycker upp. Sällan jag måste avstå från träning pga skada.

23. Vilket lopp drömmer du om att springa?
Svar: Hawaii-IronMan är drömmen som ligger närmas hjärtat.

24. Vilken kändis skulle du helst vilja springa med?
Svar: Gud vilken svår fråga. Att springa med en barfotad kenyan på en öppen savan låter väldigt lockande. Idolen är i och för sig Susanna Kallur så henne hade jag gärna stuckit ut och sprungit med. Finns det någon finare person med så en sådan härligare personlighet som Susanna Kallur besitter?Annars ser jag upp väldigt mycket till de lokala stjärnorna här i Borås. Ett pass på Rya Åsar med Pasi och Colting hade varit väl så stort.

25. Vilken idrottsstjärna skulle du vilja springa med?
Svar: Se ovan.

26. I filmen om dig, vem spelar rollen som du?

Svar: Känner inte till så många skådespelare, men jag skulle välja Tobey Maguire (Peter Parker alterego Spiderman). Kan väl se mig lite som Peter Parker, alltså lite blyg i vissa avseenden och vill alltid väl. Sen har jag sett en bild på Tobey Maguire när har cyklar!

27. Vilka tre löp/träningsbloggare utmanar du?
Svar: Jag har fyra personer som tränar löpnig på "mina vänner listan" varav den ena fick jag alla dessa frågor ifrån, så finns väl inte så många att välja på. Robie I, Jasmine J och Pasi S, ni är utmanade.

Underbart! Jag snörvlar

2009-02-14T06:30:00.000-08:00

Igår bröt förkylningen ut på riktigt, vilket kanske inte var så konstigt då det var fredagen den 13. Vad mer kan man förvänta sig en sådan dag? Jag har därför legat som en invalid snorproducerande säck och tittat på skidor hela dagen. Inga större framgångar varken utför eller på längden för svensk del, men för norsk del blev det succé i den inledande sprinten på skidskytte VM. Fyra norrmän i topp trots att den norska världscupsledaren likt mig var hem och var sjuk. Norska skidskyttar är som kenyanska löpare, totalt dominerande och imponerande.

Att vara sjuk kan tyckas vara jobbigt, ganska skönt tycker jag! Jag behöver nu inte våndas fram och tillbaka i frågor som om jag är sjuk eller inte sjuk? Om jag ska träna eller inte träna? Nu vet jag att jag är sjuk och jag vet att det är vila som gäller några dagar framöver.

Jag tycker givetvis inte att det är kul att vara sjuk och det är absolut inget jag tycker är skönt, men ibland har det sina fördelar och det är dem man måste lyfta fram... Tack mamma för den utsökta hemmagjorda kuckelimuckmedicinen.

Bilden på min medicis ville inte riktigt vända sig åt rätt håll. Men luta huvudet mot din högra axel så blr det helt prefect.

Sjuk? Absolut inte!

2009-02-09T14:07:00.000-08:00

När jag vaknade idag hade jag fortfarande ont i halsen, men under dagen blev det bättre och just nu känner jag inget i halsen. Jag hoppas innerligt att det försvinner helt imorgon och inte blommar ut i till en förkylning. Men som det känns nu så var det bara inne i kroppen och vände. Mätte vilopulsen när jag slappade framför TV:n och den var då nere på 44, vilket jag knappt kommer ner till när jag är frisk, så jag är praktiskt taget redan frisk. Jag beslutade i alla fall för att hoppa över simningen idag för säkerhets skull, vilket kändes som ett moget och smart beslut. Man måste ju tänka på vad kroppen vill ibland också, tyvärr.

Imorgon är det roligaste passet på hela veckan, löpintervaller i Ryahallen med SOK Knallen, 6*3 minuter står på schemat. Då vill jag absolut kunna vara med, vilket jag förhoppningsvis kommer att kunna, men får försöka att hålla igen på tempot och ta det lite lugnt ändå... om jag kan. När man väl är på plats är det svårt att hålla igen på tempot, men jag ska göra mitt bästa för att springa sakta, så att jag bli helt frisk igen. Om jag ens har varit sjuk? Kan man klassas som sjuk om man haft lite ont i halsen i knappt två dagar? Nja det är tveksamt. Men mitt hjärta och min kropp kommer att tacka mig om jag tar det lugnt, så jag ska försöka göra dem till viljes.

Nu ska jag sova. God Natt.

Testmil och Melodifestival

2009-02-08T08:25:00.000-08:00

Första lördagen i varje ny månad är det testmil på järnvägen som gäller. Förra månaden slog jag nytt pers med 43:33 trotts att det var mitt i vintern! Riktigt roligt, men skulle det gå att slå nytt pers även denna månaden? I och med förra månadens resultat och känslan under 3-mins intervallerna i tisdags då det gick riktigt bra, så tyckte jag att potensial för nytt pers inte var allt för långt borta. Riktigt så blev det tyvärr inte.

Det började med att jag sköt upp det hela till söndagen eftersom jag kände mig trött efter simningen i lördags, och därför hade det varit dumt att slita runt en mil senare under dagen. Men med lite vila och en natts söm skulle det nog kännas bättre tänkte jag. Tyvärr kändes det inte mycket bättre under söndagen heller och jag inbillade mig dessutom att jag kände en lätt irritation i halsen. Jag bestämde mig därför för att skippa testmilen den här gången och istället ge allt på nästa test. Dock stack jag ut för att springa rundan lite lugnt och känna om irritationen i halsen var en inbillning eller ej. Tyvärr var det ingen inbillning. Benen verkade vara injicerade med bly och pulsen viste tydligen inte om mina ändrade planer för dagen. I den sista backen hem fick jag dock lite hjälp utav Henrik Andersson iform utav lite uppmuntrande ord. Tack för det Henke! I och med den höga pulsen är jag roligtvis inte riktigt frisk och känns det inte bättre imorgon blir det till att vila hela dagen.

Igår var det förövrigt första deltävlingen i Melodifestivalen och har man en blogg måste man givetvis nämna något om detta. Programledaren Petra Mede är allt annat än en favorit, men igår fick hon mig faktiskt att le någon gång, men inte mycket mer. När det gäller låtarna hoppas jag att det kommer bättre, ingen är värd att vinna. Men jag tycker ända att Emilias låt You're my World var helt OK och så även Nina med låten Tick Tock. Vad Sherly Clamp och Carolina af Ugglas höll på med kan man dock undra. Kan tyvärr inte säga mer än att det var riktigt riktigt dåligt!

Jag är en missbrukare!

2009-01-31T05:15:00.000-08:00

I torsdags invigde jag mina nyinköpta tävlingsskor med 5 km snabbdistans på rullband. Att springa på rullband ger inte riktigt samma känsla som att springa på "icke-rörlig-mark", men att springa ute var inte att tänka på. Dels är det blankis ute och där med förenat med livsfara att springa snabbdistans, och sist men inte minst så kan skorna bli smutsiga! Okej, skor är till för att springas med ute och där med även bli lite smutsiga, men jag vill ändå ha kvar den där känslan utav att ha ett par helt nya skor och inte allra mins att kunna känna DOFTEN utav ett par nya skor! Jag är helt seriös när jag säger att jag inte tycker att det finns mycket i världen som luktar härligare än ett par nya löparskor, inte ens den underbara doften utav sommarregn på het asfaltsväg kan mäta sig med doften från nya löparskor. Under en veckas tid har jag likt en desperat limsniffare burit med mina skor i hemmet för att när som hälst kunna stilla min abstinens som bara vuxit sig starkare och starkare för varje par löparskor jag köpt. Mina föräldrar tittar konstigt på mig och kan för sina liv inte förstå mitt beteende då jag kör ner hela ansiktet och tar ett djupt andetag i mina nya löparskor. Själv ler jag som tjuren Ferdinand då han luktar på sina blommor under sin korkek och likt Ferdinands mamma ber min mamma mig att sluta, men jag trivs bättre då jag kan lukta på mina blom...skor.

Jag svävade ut lite mycket på mitt sko-dofts-beroende, men det var oundvikligt, sorry. Åter till skorna och invigningen utav dem. Jag värmde upp med 2 km lätt jogging och redan då kände jag att dessa skor sannerligen är anpassade för mig. Det är ett par tävlingsskor (Tävlingssko= mycket lätta skor som man får ont i fötterna utav), vilket normalt sett inte skulle passa mig då jag lätt får ont i fötterna. Men Asics-Gel Noosa Tri är lite stabilare än en ren tävlingssko och dessutom anpassad och designad för triathlon. Helt perfekt! Jag som är en triathlet med taskiga fötter. På foten satt den tight men ändå med lite utrymme för att vicka på tårna. Super! 5 km testet gick inte helt oväntat rätt bra då jag slog mitt förra pers med 15 sek trots en medelpuls på 171 vilket är relativt lågt. Detta skede som sagt på rullband och kan därför inte klassas som nytt rekord, efter som det är lättare att springa på rullband, men känslan var super och det var den jag ville testa.

Detta inlägg rimmar kanske inte så bra med mitt förra om drogmissbrukare och marijuana, men ni får inte se mig som en missbrukare. Nej, jag är mer en söt liten tjur som gillar att dofta på skor, vilket ger ett helt annat rus!

Marijuana på skolan?

2009-01-30T13:25:00.000-08:00

Jag har inte skrivit på länge nu, men försöker mig på en comeback. Lovade i alla fall någon (kommer inte ihåg vem dock) att börja blogga om det händer något kul eller speciellt i den så annars enformiga vardagen. Nu har det gjort detta, dock är det absolut inget kul, men det avviker rejält från min vardag. I och för sig har det hänt många andra speciella och dessutom roliga saker sedan jag lovade att börja skriva om det hände något. Jag har dock inte varit på skriv humör vid dem tillfällena, men nu är jag det, i alla fall för en stund.

Så vad är det för speciellt som har hänt? Som rubriken lyder så har det tyvärr med marijuana och min skola att göra. Under en bensträckare på natur lektionen gick jag och en kompis iväg för att slå en drill på en utav skolan toaletter. När vi kommer fram till toaletterna ser vi en kille i 25-30 årsåldern sittandes tillsammans med fem till sex stycken förstaklassare (gymnasier ettor är kanske bäst att tillägga), rökandes en cigarett. Vilken idiot som sitter och röker inne på skolan tänkte vi och efter att ha gjort våra behov propsade min kompis bestämt på att göra något åt saken, så vi gick fram för att säga till. Då känner vi att det inte luktar som vanlig cigarettrök utan mer åt det söta hållet och röken från cigaretten var mer tät. När vi säger till han hör och ser vi också att han var påtänd utav något. Vi förstår då att det inte var en vanlig cigarett som han rökte utan, vad vi tror i alla fall, en marijuana cigarett. Inte helt förvånande sket han totalt i vad vi sa, så vi gick tillbaka till våran lektion och sa till läraren som i sin tur kontaktade rektorn. Vad som sedan hände vet jag inte, men efter lektionen var det bara doften utav marijuana kvar utanför toaletterna.

Att det finns knark och knarkare vet man såklart, men man blir ändå lite lätt ”chockad” när man väl stöter på det. Att det nu var på en skola bland barn/ungdomar är så klart ännu mer överraskande och ännu värre än om det skett på någon annan platts. Jag menar, kan det ens finnas någon värre kombination är marijuana och skola?

Träningssumering vecka 41

2008-10-14T02:18:00.000-07:00

Veckan som varit har i träningssynpunkt varit både bra och dålig. Det har blivit mer träning än normal, fyllt med både intevaller och långdistans. Jag har känt mig pigg hela veckan trotts att det varit mer träning än normalt. Precis en sådan vecka som man vill ha ibland. Underbart. Tyvärr så har jag fått ont i, vad jag tror är, hälsenan precis under vaden. Jag har haft lite känningar där sen någon vecka tillbaka men det var först under löpningen i lördags som det började göra ont, efter det har det även gjort ont när jag går. Jag har nu fått lite massage och idag (tisdag) känner jag inte av något i vaden, men jag har i och för sig inte sprungit något än. Någon dags vila från löpning och sen får vi se om det försvunnit.

Måndag: Simning (crawl kurs + intervall)
Tisdag: Löpning (distans + intervaller)
Onsdag: Simning (intervall)
Torsdag: Cykling (distans + backintervaller)
Fredag: Vila
Lördag: Löpning (långdistans)
Söndag: Cykling (långdistans)

Testikelmassage för ond vad

2008-10-13T08:22:00.000-07:00

Var hos "bosse massören" idag för att få min onda vad/hälsena masserad och få koterna i ryggen på rätt plats. Han visste tyvärr inte varför jag hade ont med men han trodde inte att det var hälsene inflamation, som tur var. Lite vila från löpningen ett tag så borde det vara bort sen.
Förövrigt vill jag bara säga att det är sjukt skönt med massage, men ändå lite plågsamt på samma gång. Hårde nyper som pressas ner i musklerna kan göra rätt ont faktist, att jag är väldigt kittlig är även ett litet problem. När han masserar på baksida lår kittlar det ändå in i testikeln, riktigt obehaglit faktist. Men som sagt...Det är skönt med massage.

Glass! Bara glass

2008-10-12T09:56:00.000-07:00

Idag var jag ute och cyklade långdistans och kände inte av vaden ett dugg, eller nätan inget i alla fall, vilket är otroligt skönt. Om det nu är hälsene inflamation jag har och inte kommer kunna springa på ett tag är kommer jag ändå kunna cykla och simma. Otroligt skönt. Det är det som är det bästa med triathlon tror jag? Händer något med en gren som gör att man inte kan utöva den finns det alltid två till!
Dock blåste det riktigt mycket idag så jag njöt inte precis utav att kunna cykla. Jobbigt som tusan.

Kom inte på någon bra rubrik till inlägget så det fick bli ett citat utav Edvin Eriksson (full frys). Helt utan betydelse. Kommer nog komma fler sådana citat. Brukar dra citat från full frys när jag inte vet vad jag ska säga. Dålig ovana. Eller kanske bra? För full frys är ju sjuk kul.

Skadad?

2008-10-12T09:25:00.000-07:00

Snyft snyft. Var ute och sprang långdistans igår men fick så ont i vaden att jag tvingades gå flera gånger mot slutet. Första milen kändes nästan inget men sen började märtan komma sakta men säkert och mot slutet gjorde det även ont när jag gick. Det känns väldigt ömt och stelt strax under vaden (det är alltså inte i vaden jag har ont). Symtomerna stämmer in precis på hälsene inflamation, vilket jag absoulut inte hoppas på för det tar jätte lång tid att bli av med. Det som talar för att det inte är hälseneinflamation är att jag inte känner något just på hälsenan utan som jag sagt tidigare bara precis under vaden. Men hälsenan går väl ända från hälen och upp till vaden, right? Så det kan nog tyvärr vara det.
Jag ska boka en tid med "Bosse Masören" och knäcka till lite koter i rygen imorgon. Kan han vet vad det kan vara? Annars får jag boka en tid hos någon sjukgymnast.

Tillbaka med intervaller

2008-10-08T15:47:00.000-07:00

I går (tisdags) körde jag intervallpass med SOK för första gången på över en månad. Sjukt längesedan nu när man tänker efter! Men men, det var jätte skönt att vara tillbaka och jag bjöds på ett av de längsta intervallpassen jag varit med på. Totalt var vi ute och sprang i nästan 1h och 45 min, men då medräknat vila före, i och efter intervallerna. Intervallerna var 1-2-3min * 4 med 1 min vila mellan varje, vilket var riktig jobbigt. Det var dock löpningen före och efter intervallerna som sög ut enerigin ur folk tror jag. Som tur var var kändes formen jätte bra och det kändes lätt att springa och orken fans kvar även mot slutet. Det blev dock väldigt mörkt och kallt mot slutet så nästan gång får jag nog använda min nyinköppta craft mössa. Det ska bli gruvligt kul.

Simningen flyter på

2008-10-08T15:40:00.000-07:00

I måndags var det återigen dags för crawl kurs i Stadsparksbadet. Det är utan tvekan det roligaste passet på hela veckan trots att det börjar först kl 20:30 inne i stan, vilket betyder att man är hemma gansk sent. Men som sagt så är det kul och det går bara bättre och bättre för varje vecka. När jag började träna för ca 8 veckor sedan orkade jag knappt crawla 5o m och farten lägre än vad jag har när jag simmar bröstsim. I måndags simmade jag i 200 m bakom Marcus (triathlet) i ett tempo som är betydligt snabbare än bröstsim och jag hade kunnat pressa ut lite till. det låter kanske inte så bra men jag är super duper nöjd med det!
Nu är det onsdag och jag ska bort till Dalsjöbadet för veckans andra simpass. 200 m idag också måntro?

Träningssumering V 40

2008-10-08T15:31:00.000-07:00

Ursäkta min långa frånvaro från bloggen. Jag har ingen bra ursäkt varför jag inte skrivit något. Jag har helt enkelt bara varit lat.
Jag har inte gjort någon träningssumering utav V 40 än va? Någon kort variant av summering kommer nu i alla fall.

Jag hade under V 40 planerat att börja köra löp intervaller och långdistanspass, men det blev inget utav det. Jag kännde mig inte tillräkligt frisk för det än och jag hade inte varken tid elelr motivation till långdistans under helgen. Jag kan däremot lova att det kommer bli intervallpass nästa vecka eftersom det är nästa vecka nu. Hmmm, nästa vecka nu? Ah ni fattar. Det blev dock lite snabbdistans med blandat resultat. Simningen går framåt och under måndagen gick det super duper bra, dock "försov" jag mig till morgonträningen i torsdags. Får bli nästa (denna) vecka istället.

Måndag: Simning (crawl kurs) (intervall)
Tisdag: Löpning (snabbdistans)
Onsdag: Simning (intervall)
Torsdag: Cykling (distans) Simning (intervall)
Fredag: Vila
Lördag: Löpning (Löptest)
Söndag: Cykling (Distans)

Träningssummering V 39

2008-09-29T05:43:00.000-07:00

Nu har det gått ytterligare en vecka och jag börjar nu komma igång med träningen efter den långa förkylningen. Pulsen har dock varit högre än normalt under alla pass, så riktigt frisk är jag tydligen inte. Jag har därför inte kört några intervaller eller långdistanspass utan bara distanspass.
Vädret har varit ovanligt bra för den här årstiden med ca 15-20 C vissa eftermiddagar och jag har därför kunnat springa i endast shorts och T-shirt. Otroligt skönt!
I torsdags testade jag för första gången att köra ett simpass på morgonen, vilket var otroligt skönt trots att det var väldigt tidigt på morgonen, så kommer med all säkerhet göra om det.

Måndag: Simning
Tisdag: Löpning
Onsdag: Simning
Torsdag: fm Simning, em Cykling
Fredag: Vila
Lördag: Cykling
Söndag: Löpning

Jag är överlag nöjd med träningen som varit och att det blev ganska många träningstillfällen. Trots att det inte varit några långa pass kom jag ändå över mitt mål på 420 min/veckan och veckan får därför klassas som godkänd.
Nästa vecka hoppas jag på att komma igång med lite intervaller och långdistanspass också, sen är jag helt tillbaka i träningen där jag var för ca 1 månad sedan.

I DID IT!

2008-09-26T08:51:00.000-07:00

I torsdagsmorse gick jag upp kl 06:05 efter ett antal snoozningar. Anledningen var, som jag skrev i förra inlägget, att jag skulle försöka orka upp och köra ett morgonpass i bassängen. Jag hade inte jätte mycket tid på mig då jag var tvungen att hinna med 07:30 bussen, så frukosten fick jag istället lägga i skolan, dock tog jag två mackor på vägen för att stilla hungern.
Kl 06:30 var jag i bassängen och det var hur skönt som hälst. Allt var så tyst och stilla, och det enda man hörde vara sitt eget plaskande i bassängen. Trotts att jag i vanliga fall knapp gått upp ur sängen vid den tiden jag var i bassängen var jag inte ett dyft trött. Det var helt prefekt! Eller inte riktigt, själva simningen gick inte jätte bra och jag hade ont i högeraxeln. Det beror troligen på att jag inte är van vid att crawla änu alltså inget allvarligt, just nu känner jag inget av det onda i axeln. Över lag var jag ändå mycket nöjd med morgonsimningen och kommer garanterat göra om det.
Eftersom jag var tvungen att hinna med bussen hann jag bara simma i 40 min, men det var ändå lagom i och med det onda axeln.
I skolan visade det sig att de två första lektionerna var inställda, så jag fick god tid på mig att äta och även läsa BT, vilket är ett måste på morgonen.

När jag kom hem var det dags för pass nr 2 den dagen och det var cykling som gällde. Under senaste cykelpasset hade jag ingen kraft i benen över huvudtaget, så dagens pass var mer tänkt att känna på benen och förhoppningsvis kunna trycka på lite mer vid vissa partier. Under förra passet krånglade även cykeln trots att den varit på lagning hos JB:S, så jag hade fått lämna in den igen. Jag hoppades därför att den nu skulle fungera felfritt efter att ha varit på JB:S två gånger, men icke!
Jag cyklade samma runda som sist men benen kändes mycket bättre den här gången, dock var dem ändå inte riktigt som normalt, men helt okej ändå. Förra gången tog rundan 1:39 h och den här gången 1:30 h med mycket mindre ansträngning bör tilläggas. Jag var alltså nöjd med min prestation, men inte med JB:S. Cykeln knakade lika mycket som förra gången och växlarna fungerade lika dåligt som sist, så det är bara att lämna in den igen. Tredje gånge gillt den här gången JB:S?

Är det jobbigt med så här långa lnlägg?
Det är inte meningen att det ska bli långt, bara blir så.

/Das Auto

Är jag stark?

2008-09-24T11:03:00.000-07:00

Jag funderar på att vara yber seriös imorgon och simma innan jag åker till skolan kl 07:30. Att sitta och säga vad man ska göra dagen innan är alltid lätt, men när man väl vaknar på morgonen krävs det mycket innanför pannbent för att gå upp och värkställa. Om man mot förmodan lyckas komma upp och simma på morgonen är det trots allt väldigt skönt, eller det är vad jag tror i alla fall, har aldrig lyckats. För att lyckas imorgon skriver jag redan idag att min målsättning är att simma på morgonen. Pressen blir då större på att jag måste gå dit för jag vill ju inte visa mig psykiskt svag för alla mina trogna läsare här på bloggen. Hur många är trogna föresten? 3, 4, 5 st?
Om ni inte ser något inlägg om morgonsimningen framöver kan ni klassa mig som en psykiskt svag person. Om det däremot kommer ett inlägg där jag stolt skriver om en stuff kamp ur en säng och plaskande i en bassäng vill jag ha en klapp på axeln eller en kommentar på inlägget.

/Das Auto

Efter regn kommer solsken

2008-09-23T10:48:00.000-07:00

Söndagens träningspass var ett av dem sämst på fler år och jag hade nästan tankar på att sluta träna, eller riktigt så hemska tankar hade jag inte. Sluta träna, eh ne? Sluta träna skulle jag aldrig göra, men som sagt det var ett dåligt träningspass. Dagen efter, alltså på måndagen, gjorde jag min bästa träning någonsin.
Vad är det då som gör att man dagen efter ett så dålig träning genomför sitt bästa träningspass någon sin?
Träningen dagen efter var i och för sig simning, vilket inte är så svårt att topp eftersom jag precis börjat med det. Men ändå? Dagen före var ju katastrofal?
Det är inte första gången jag är helt slut i kroppen under ett träningspass och sen gör ett kanon pass dagen efter. Jag själv har ingen bra förklaring varför det är så. Någon som vet eller har upplevt det samma?
Som sagt vet jag inte varför det blir så där, men jag har en lite hypotes. Jag tror att man kan likna det med en bil eller en motorcykel som stått orörd i garaget väldigt länge. När man väl tar fram bilen (eller motorcykeln) för att kör kan den knappt gå att starta och den kan uppföra sig konstigt. Jag säger inte att det alltid är så med bilar men jag har för mig att det kan vara det, så för att min hypotes ska fungera så kör vi på att det stämmer. När man nästa dag ska köra med bilen eller motorcykeln kan den fungera felfritt, eftersom man skramlat igång bilen dagen innan. Precis så tror jag det är med oss människor, eller i alla fall för mig. Jag hade inte tränat på länge men körde igång som normal, vilket visade sig vara helt omöjligt. Nästa dag var jag "igång skramlad" och träningen gick därför kanon.

Som det framgår i ovanstående så var jag och simmade igår och det gick riktigt bra. Det var "lektion" fem av tio i crawl kursen inne i Stadsparksbadet. Innan kursen körde jag själv i 40 min och det var där jag tyckte att det gick riktigt bra. Tidigare har jag alltid haft en flytgrej för benen eftersom jag haft problem att få kraft att komma framåt med benen. Igår tog jag bort flytgrejen och körde 100m bröstsim, vilket jag är en jävel på, "host", varvat med 50m crawl. Under crawlingen kändes det bättre än någonsin och jag börja även att få kläm på bentagen.
Jag känner att jag är på gång nu och att jag faktiskt kan lära mig crawla även om det känns hopplöst ibland.

/Das Auto

Tränings summering V38

2008-09-22T05:45:00.000-07:00

Från och med idag ska jag börja med ett litet nytt "projekt" på bloggen. Tanken är att vid slutet av veckan skriva en summering av veckans träning. Min träning finns redan att tillgå på http://www.funbeat.se/ (träningsdagbok) men det kan vara krånglig att komma åt om man inte är medlem, det är heller ingen sammanställning utav veckan på funbeat utan bara fakta om passet.
Till skillnad från den förra bloggen som jag hade kan man nu göra mycket mer med layouten. Jag tänker därför börja använda mig utav bloggens funktioner i mitt nya "projekt". En summering i tid och km utav förra veckans träning ska komma upp i ett diagram på högersida. Hoppas att det ska funka i alla fall.

Summeringen. V38.
Någon bra träning har det inte blivet under veckan som gått då jag fortfarande inte blivit riktigt frisk. Jag känner mig dock bättre idag än vad jag gjort på flera veckor.
Under veckan som varit har det blivit tre simpass och två cykelpass, vilket i och för sig är mer simning än en normal vecka, men kvalitén har varit dålig. Ett pass hostade jag mig igenom, vilket inte var så bra. Ett annat var mest för att få ett kort till headern (bilden högst upp på bloggen).
Att räkna antalet längder jag simmat är något av det svåraste jag vet, efter 8 längder har jag ingen aning om hur långt jag simmat. "är det 8 eller 10 eller är det bara 6?". Antalet km stämmer alltså inte riktigt för den här veckan.
Cykelpassen var även dem utav väldigt dålig kvalité. Det ena bar iväg till Äspered tillsammans med Robie i väldigt lugn fart. Meningen med passet var att fånga solnedgången och få en snygg cykelbild till headern. Vi missade tyvärr solnedgången så ljuset blev väldigt svagt och bilderna blev därefter. Tråkigt, men solen går förhoppningsvis upp fler dagar.
Det andra cykelpasset är det jag skrev om i det förra inlägget, vilket var katastrofalt dåligt och inget jag vill skriva om igen.

Vad gör man när motivationen är noll och träningen går piss?

2008-09-21T11:52:00.000-07:00

Som rubriken lyder så gick träningen riktigt dåligt idag och jag hade noll motivation. Cykeln knakade och växlarna krånglade trots att jag haft den på service, vilket gjorde mig riktigt irriterad. Benen kändes segare än segast och det gick riktigt sackt, vilket gjorde att massa negativa tankar kom upp i huvudet. "Du har inte tränat riktigt på FYRA veckor, all träning är borta, slut, finito, du är köööörd" eller "Skäms på dig, ser någon dig nu kommer dem skratta åt dig, usch va dålig du är". Att cykeln knakade konstant gjorde mig bara mer och mer frustrerad och tittade man ner på cykeldatorn ekade en gapande röst i huvudet "SOPA".
Motivationen och glädjen var långt borta, så jag körde bara på i lugn takt och ökade om jag såg någon i närheten, annars hade dem pekat och skrattat åt hur sakta det gick.
Efter ungefär halva passet när allt var som mörkast och då cykeln gick mer bakåt än framåt, så fick allt en vändning genom två frågeställningar "är du verkligen så här mentalt svag? Skulle Colting eller Kallur tänka så här?" Inte ens det mörker som jag då befann mig i kunde få mig att konstatera att varken Colting eller Kallur skulle tänka som jag gjorde. Jag skulle visa att jag är mentalt stark.
Första åtgärden blev att vrida bort cykeldatorn och strunta i knaket från vevarmarna för att minska de negativa tankarna. Sen var det bara att tänka positivt och plocka fram allt som var bra förtitillfället.
Jag hade nya och riktigt snygga kläder på mig, så ingen skulle skratta när jag susade förbi.
Vädret var så bra det kunde bli i mitten av september, 15 C varmt, svag vind och endast några stackmoln på himmelen, bara att suga i sig av naturens sötma.
Jag har faktiskt varit både skadad och sjuk i fyra veckor och jag är fortfarande inte fullt frisk, så det är inte konstigt att det inte känns bra nu. Var glad att du kan börja träna lite lugnt igen!
Glädjen i träningen började återfinna sig och när jag kom bort till Varnum såg jag till min glädje att den tidigare väldigt dåliga vägen bort till Rångedala var ny asfalterad. Att cykla på ny asfalt är det absolut skönaste underlaget att cykla på och inget man är bortskämd utav, så det var ytterligare än glädje-höjare.
Benen var dock inget jag kunde göra något åt, dem kändes fortfarande precis lika sega och att trampa runt var som att trampa med tuggummi i drevet.
Magen började ropa på mat mot slutet och benen var som sagt inte roliga idag, så när jag väl var hemma var det trots mina framgångsrika psykiska övningar väldigt skönt att vara hemma.

Första dagen på resten av mitt liv

2008-09-21T11:44:00.000-07:00

Jag har nu bytt bloggdomän som ni ser. Den förra på metro var...inte så bra, utbudet på design m.m. var inte så stort, så jag bestämde mig för att byta till blogspot. Så vad tycker ni om designen? Något som borde ändras?

För tidigare inlägg gå till www.metrobloggen.se/edman